svenska english

Läs även

Teknikartiklar

Arkiv för teknikartiklar ur kundtidningen PentronicNytt

Här har du möjlighet att få svar på dina frågor. Klicka på aktuell huvudrubrik och välj bland de teknikartiklar som förekommit i kundtidningen sedan 1997. Den tidning som innehåller artikeln visas då som pdf-fil. Länken leder i tidigare artiklar till toppen på aktuell sida. Arkivet anger också en sidhänvisning. Upphovet till artiklarna är våra kunders frågor, med andra ord vårt FAQ.

Readmore

Lär mera
Den här Read-more-symbolen visar att vi publicerar en teknikartikel ur PentronicNytt som vi har kompletterat med ytterligare information för den intresserade läsaren. Samtidigt blir det lättare för övriga att få en snabb inblick i ämnet genom att bara läsa det grundläggande i tidningen.

Mer information om teknik hittar du i de olika teoretiska avdelningarna på webbplatsen.

Kundtidningsartikel

Utgåva/sida

Temperaturskola  
Lektion 1: Något om temperaturens natur och historia 2017-1 s7
Lektion 2: Termodynamik och värmeöverföring 2017-2 s7
Lektion 3 : Spårbar temperaturmätning 2017-3 s7
Lektion 4: Temperaturgivare 2017-4 s7

 

Repetitionskurs i värmeöverföring  
Värmeöverföringens mysterier (1). (Inledande artikel) 1998-3 s4
Ta ledningen över värmeöverföringen (2). (Om värmeledning) 1998-4 s4
Känsliga öron indikerar konvektion (3) 1998-5 s4
Lättare att mäta i vatten än i luft (4) 1998-6 s4
Uppskatta mätfelet. Konvektiv värmeöverföring (5) 1999-3 s4
Uppskatta mätfelet. Konvektiv värmeöverföring (6) 1999-4 s4
Strålning vid rumstemperatur? (7) 1999-5 s4
Dynamiska mätfel (8) 1999-6 s4
Dynamiska mätfel (9) 2000-1 s4
Varför mäter jag fel temperatur (10) 2000-4 s4
Hela repetitionskursen samlad på 17-sidig pdf 1998-2001

 

Exempel på värmeöverföring

 
Värmeproblem - värmning av glögg 2017-4 s6
Varm elektronikbox. 2016-3 s3
Givarplacering och svarstid. 2016-1 s3
Håller tehuvan värmen längre? 2015-4 s3
Hur fungerar globtermometern? 2015-3 s3
Gastemperaturen i startförloppet svårbestämd i katalysatorer. 2015-2 s3
Readmore Mätfel vid temperaturökning i ett gasflöde 1
2015-1 s3
Hur kalla är rätterna på julbordet? 2014-5 s3
Köldbärartemperaturer i bergvärmeanläggning 2014-4 s3
Ytmonterade givare, lika bra som dykrörsgivare? 2014-3 s3
Hur kallt är det i kylskåpet? 2014-2 s3
Temperaturmätning utanpå halvfyllt plaströr 2014-1 s3
Fungerar vinkylaren utan is? 2013-4 s3
Readmore Vad mäter temperaturgivaren i en avfallspanna?
2013-3 s3
Readmore Montera instrumentlådor på distans
2013-2 s3
Blir luften kallare när det blåser? 2013-1 s3
Vidbränn inte julgröten 2012-4 s3
Readmore Probens diameter påverkar mätvärdet
2012-3 s3

Stora mätfel med handhållen yttemperaturgivare

2012-2 s3
Readmore Mätfel vid rampning av temperatur...
2012-1 s3
Julosten långsam till rumstemperatur 2011-5 s3
Readmore Kritisk isoleringstjocklek...
2011-4 s3
Torkning av tvätt vid havet? 2011-3 s3
Temperatur i luftstråle? 2011-2 s3
Mäta temperatur via trycket? 2011-1 s3
Handvärme påverkar vinet? 2010-6 s3
Vad mäter bilens utetermometer? 2010-5 s3
Sänker bordsfläkten rumstemperaturen? 2010-4 s3
Jordkällare i köket 2010-3 s3
Varför blir det inte istappar på alla hus? 2010-2 s3
När gör strålningsskydd nytta? 2010-1 s3
Kaffet varmast i vit eller svart mugg? 2009-6 s3
Kan man lita på anliggningsgivare? 2009-5 s3
Oväntad blandningstemperatur 2009-4 s3
Så fungerade isdösen 2009-3 s3
Imma är besvär för glasögon och temperaturgivare 2009-2 s3
Strålningsskydd i luftström - lika varmt på båda sidor? 2009-1 s3
Glass i ugn - en omöjlighet? 2008-6 s3
Mätsystemet har en svarstid men inte temperaturgivaren! 2008-5 s3
Stor portion håller temperaturen bäst ( i frysskåp) 2008-4 s3
Slottsgemak - en kall historia 2008-3 s3
Disken reagerar som en temperaturgivare 2008-2 s3
Hur vet jag att rökgastemperaturen är högst 350 °C? 2008-1 s3
Tjäle tinas då knölen bakas 2007-6 s4
Varför blir det rimfrost på gräset men inte på asfalten? 2007-5 s3
Skarva inte i bjälklaget 2007-4 s3
Våt givare trög? 2007-3 s3
Elda med förstånd 2007-1 s3
Kolla rostbiffens svarstid 2006-6 s3
Skärm bromsar strålvärme! 2006-5 s3
Apparatskåp i gass och is 2006-4 s3
Hur värmer solgasset? 2006-3 s3
Tummen som termometer 2006-2 s3
Hur varmt kan vattnet bli i en solfångare 2006-1 s3
Se upp för hettan i nyårsraketen 2005-6 s3
Fel mäter alla, men hur mycket? Om sugpyrometri 2005-5 s2
Blanka sidan upp, Plåttaks värmeöverföring påverkas av färg 2005-5 s3
Mobilen värmer! 2005-4 s3
Håll kylan med filten! 2005-3 s3
Dammsug givaren! (Hur man förbättrar värmeöverföringen) 2005-2 s3
Varför fastnar tungan på iskallt räcke av järn men inte på trä? 2004-6 s3
Spartips? Isbitar i kylen 2004-5 s3
Temperatur i djupet 2004-3 s3
Älgkaffe 3: Älgkaffe med mjölk 2004-1 s3
Ökensol värmer processledning? 2004-1 s4
Vad händer i julskinkan efter kokningen? 2003-6 s4
Älgkaffe 2: Hur håller man kaffet varmt? Om termosar 2003-6 s3
Älgkaffe 1: Kallt på älgpasset? Om förvärmning av termos. 2003-5 s3
Beläggningar orsakar smygande mätfel (2) 2003-5 s4
Beläggningar orsakar smygande mätfel (1) 2003-4 s4
Tryck och vatten förödande för isoleringen 2003-3 s3
Varför fryser inte termometern? 2003-1 s3
Utspädd drink kallare 2002-6 s3
Svarstid med förhinder 2002-1 s3
Konsten att värma glögg i mikron 2001-6 s3
Superisolering 2001-4 s3
Kan man beräkna en yttemperatur istället för att mäta den? 2000-5 s3

 

Installation och användning av givare

 
Ny givare mäter adiabatisk yttemperatur och infallande strålning (PTHFM) 2017-1 s2
Mätning av lufttemperatur med manteltermoelement 2017-1 s6
Sotig givare - konsekvenser. 2016-2 s3
Standarder för temperaturgivare och wake-analys 2015-3 s4
Stödrör ger styrka, kort svarstid och förenklar montage 2014-2 s2
Utvändig mätning av invändig temperatur. 2013-4 s4
Inverkan av dålig isolation i temperaturgivare. 2011-4 s4
Termoelement eller Pt100, vilket ska jag välja? 2011-3 s4
Olika sätt att mäta yttemperatur 2010-5 s4
Praktiskt om svarstider (2) 2010-3 s4
Beräkna svarstid för ändrade förutsättningar (1) 2010-2 s4
Mjuka värden allt större del av temperaturgivaren. (Certifikat & provningar) 2009-6 s2 nederst
För kort insticksdjup orsakar mätfel 2009-5 s4
Fördelen med multitub: Ett hål för nio mätpunkter 2009-5 s2
Vätskeflöden och beläggningar i rör 2008-1 s4
Så slipper du borra hål i en vakuumugn. (Om resande logger) 2007-5 s1
En tub med termoelement ökar produktionen av formalin 2007-3 s1
Att välja handhållen yttemperaturmätare 2007-2 s4
Så svarar temperaturgivaren på minskad flödeshastighet 2007-2 s3
Hur varmt kan vattnet bli i en solfångare? (Installationsmiss?) 2006-1 s3
Lika som bär men med olika egenskaper. – Om skyddsrörsmaterial 2005-6 s2
Logger i värmebarriär ersätter personal i rymddräkt 2004-5 s1
Manteltermoelement – praktisk handledning 2004-5 s4
Brandvägg? (Yttemperatur med IR-pyrometer och trådtermoelement) 2004-4 s3
Resande logger säkrare än ”släptermoelement” 2004-4 s4
Sugande högtemperaturmätning visar att typ N fungerar bättre 2004-3 s2
Glapp förstorar dynamiska mätfelet 2003-2 s3
Korrosion hindrar både el- och värmeström 2002-5 s3
Belastande mätning lurig 2002-4 s3
Ny flexibel Pt 100-givare för rörtemperatur 2002-4 s3
Mät den totala temperaturen 2002-3 s3
Mät säkrare på ytor 2002-3 s4
CE-märkning av dykfickor i tryckkärl 2002-2 s3
Längden har betydelse 2002-2 s3
Yttertemperatur på lager 2001-5 s4
Skillnader mellan synbart likvärdiga givare 2001-3 s2
Långt instick minskar mätfel av smutsad givare 2001-2 s4
Kvicksilvertermometrar mäter fel 2000-4 s3
Omöjlig ytmätning med handhållna givare 2000-4 s2
41°C fel utan vinkel på spetsen. (Orientera mätspetsen isotermt) 1997-2 s4

 

Egenskaper och felkällor hos termoelement

 
Mätning av utomhustemperatur med manteltermoelement 2017-3 s6
Avvikande termoelementledning ger mätfel. 2016-3 s4
Vad betyder anslutningsledningens längd? 2016-2 s4
Håll termoelementets anslutningsledningar utanför varm zon. 2016-1 s4
Livslängd hos termoelement K och N. 2014-5 s4
Termoelement av ädelmetall ekonomiskt fördelaktiga 2014-4 s4
Ny IEC-norm för termoelement 2014-3 s2
Termoelement N ger mindre kalibreringsfel än K i hög temperatur 2014-2 s4
Temperaturdrift i temperaturmätare 2013-2 s4
"Kalla lödstället" felkälla vid simulering av termoelement 2012-4 s4
Hög temperatur, vilken termoelementtyp väljer jag? 2012-3 s4
Sätt in nya termoelement istället för att omkalibrera 2012-1 s4
Rätt anslutningsledning viktig vit mätning i utomhusmiljö 2011-2 s4
"Skarvkabel" till termoelement på gott och ont 2010-6 s4
Hysteres hos termoelement typ K 2010-1 s4
Referensstället - den andra mätpunkten 2008-3 s3
Elektrisk shuntning ger förryckta mätresultat 2007-6 s3
Termoelement mäter till spetsen men inte i spetsen 2007-5 s4
Semestertrassel med termoelementkablage 2007-4 s4
Pt100 eller termoelement, det är frågan 2007-3 s4
Stålverk optimerar med resande loggrar 2007-2 s2
Avvikande material skarvar mätfelen 2006-5 s4
Farligt att polvända kablage till ugnsregulator 2006-3 s4
Termoelement med platina inte alltid ädla 2006-2 s4
Använd delad mätpunkt på ytan 2006-1 s4
Isolera rökgasgivaren 2005-1 s3
Manteltermoelement – praktisk handledning 2004-5 s4
Resande logger säkrare än ”släptermoelement” 2004-4 s4
Skarva termoelement med rätt kabel - eller räkna ut felet 2002-6 s4
Oisolerade ingångar kräver isolerade termoelement 2002-4 s4
Felkällor för termoelement typ K(3) Grönröta 2002-2 s4
Felkällor för termoelement typ K (2) SRO-hysteres 2002-1 s4
Felkällor för termoelement typ K (1) Översikt 2001-6 s4
Håll huvudet kallt - konsekvens av felaktig anslutningsledning 2001-1 s3
Referensstället - den glömda mätningen 2000-6 s4
Nu har typ N blivit "standard" 2000-5 s2
Termoelementet mäter hela vägen (Seebeckspänningen) 2000-2 s4
Grundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare 1999-2 s4
Dränkta givare bot mot mätfel. (Kalibrera och mäta under lika villkor) 1998-2 s4
Skillnader behöver inte vara varma för att spöka. 1998-1 s4
Dålig isolation i hög temperatur ger mätfel i långa ugnar 1997-6 s4
Nya termoelement bättre än Pt 100 i höga temperaturer. (John Tavener) 1997-5 s4
Typ N är lika bra eller bättre än typ K. (Gunvald Bruce) 1997-5 s8
Skarva på säkert avstånd. (Undvik gradienter över skarvhylsan) 1997-3 s4
Vilka sladdar ska man använda var. (Termoelement-ledningar) 1997-1 s4

 

Egenskaper och felkällor hos Pt100-/Pt1000-givare

 
Vad påverkar Pt100-givarens noggrannhet? 2015-2 s4
Processgivarens beståndsdelar. 2015-1 s4
Temperaturdrift i temperaturmätare 2013-2 s4
Mätelementet avgör noggrannheten hos industriella Pt100 2013-1 s4
4-tråds Pt100 mäter alltid säkrare än 2-tråds Pt1000 2012-2 s4
Ny standard för Pt100-givareanpassar till verkligheten (IEC69751:2008) 2009-4 s4
Pt100 filmelement bra om man vet begränsningarna 2008-2 s4
Pt100 eller termoelement, det är frågan 2007-3 s4
Kluriga Pt100-kopplingar luriga (medelvärdesbildning) 2006-6 s4
Mätprotokollet räddar Pt100 utanför gränsen 2005-5 s4
Filmelement spårade ur efter värmebehandling 2005-4 s2
Bråkdelar som förvirrar. Om selektering av Pt100-element 2005-4 s4
Allt är inte noggrant som heter Pt100 2005-3 s2
Trådlindade Pt100 oöverträffade (Delvis fritt trådlindat vs filmelement) 2005-2 s2
Måste man kalibrera Pt 100? 2003-4 s3
Reglera temperaturen med tre ledare - mät den med fyra 2002-5 s4
Allt är inte bra som heter Pt 100 2001-5 s2
Grundläggande temperaturmätning (6): Risk med Pt 100 i löst pulver 2001-1 s4
Mätelement för Pt 100-givare 2000-3 s4
Sagan om Pt 500 2000-2 s3
Använd mer än en givare vid både låga och höga temperaturer 2000-1 s3
Se upp för drivande givare. (Om referensgivare av platina) 1999-2 s3
Gundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare 1999-2 s4

 

Beröringsfri temperaturmätning

 
IR-pyrometrar måste specificeras för sin uppgift. 2013-3 s4
Korta svarstider är viktigast för att oskadliggöra farligt avfall (pyrometerlösning) 2011-2 s1
IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (3) 2008-6 s4
IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (2) 2008-5 s4
IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (1) 2008-4 s4
Lura IR-pyrometern att mäta bättre 2006-4 s4
Viktigt anpassa IR-pyrometern (2) 2005-1 s4
Viktigt anpassa IR-pyrometern (1) 2004-6 s4
Rymdforskare pressar vanliga IR-pyrometrars mätosäkerhet 2004-6 s2
Parabol till IR-pyrometern förstärker emissionen 2004-2 s2
Fiberoptiska givare förebygger elavbrott 2004-2 s2
Livsmedelsverket ger nya råd om temperaturmätning 2003-5 s2
Strålningspyrometri (2) Grundläggande temperaturmätning (8) 2001-4 s4
Strålningspyrometri (1) Grundläggande temperaturmätning (7) 2001-3 s4
Vågar du lita på din pyrometer? Grundläggande temperaturmätning (2) 1999-6 s3
Grundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare 1999-2 s4
Mäter pyrometern temperatur? (Ortwin Struss) 1997-5 s6

 

Transmittrar och instrument

 
Smarta givare ger säkrare funktion till lägre totalkostnad. 2016-2 s2
Temperaturgivarna som ger bättre mätning till lägre kostnad. 2016-1 s2
Smarta temperaturgivare från Pentronic. 2015-4 s1
Vässa temperaturmätkedjan för bättre noggrannhet. 2015-4 s4
Unikt noggranna temperaturgivare 2013-2 s2
Svenska temperaturkrav driver utvecklingen av resande loggrar 2012-3 s2
Två års erfarenhet av Pentronics miniatyr-transmitter: Stabil och mycket noggrann 2011-4 s2
Ökad mätnoggrannhet med smarta transmittrar 2010-4 s4
Nya transmittern uppfyller förväntningarna med råge 2010-3 s2
Nya PLB-bussen minimerar kostnaden per mätpunkt 2009-4 s2
Unik transmitter utvecklad av Pentronic - Liten, stryktålig och höga prestanda 2008-4 s2
Störda mätningar (1) 2007-1 s4
Transmittern driver trots kalibrering 2004-2 s3
Reglera temperaturen med tre ledare - mät den med fyra 2002-5 s4
Oisolerade ingångar kräver isolerade termoelement 2002-4 s4
Fällor i CE-märkningen. (Om EMC och transmittrar) 1999-1 s4
Skrivare eller PC? (Om hur man sparar mätvärden) 1998-2 s3
Dubbel referensmätning tar bort uppvärmningsfel. 1997-4 s4

 

Kalibrering och spårbarhet

 
Spårbar mätning är grunden för automatisk kvalitetssäkring 2017-3 s2
Två vägar till spårbar kalibrering 2017-3 s4
Ny standard för manteltermoelement. 2016-3 s3
Laboratoriet är öppet för alla fabrikat. 2015-1 s3
Utbildning och ny teknik gör egen kalibrering intressant. 2014-5 s2
Toleransangivelser färskvara – kalibrera för vetskap om osäkerheten 2014-4 s3
In-situ kalibrera termoelement K och N i hög temperatur (2) 2014-3 s4
Termoelement N ger mindre kalibreringsfel än K i hög temperatur 2014-2 s4
Noggrann kalibrering förutsätter lika temperaturgivare 2014-1 s4
Kalibrera i batch är bra men individuellt är bäst 2013-2 s3 nederst
Mätosäkerheten ökar för använda termoelement 2013-1 s3 nederst
Spårbarhet förutsätter känd mätosäkerhet 2012-4 s2 nederst
Viktig information i ett kalibreringsbevis 2012-3 s3 nederst
Lita på toleranser eller kalibrera? 2011-5 s4
Spårbarhet på det sätt som bäst passar kunden 2011-5 s3
Nytt mätinstrument med det som behövs i ett industrilabb och ute i fält 2011-3 s4
Samkalibrera givare och transmitter (för bättre noggrannhet) 2011-1 s4
Skillnaden mellan olika laboratorier är mätosäkerheten 2010-6 s3 nederst
Ackreditering bästa bevis för kompetens 2010-4 s3 nederst
Tjänster som ger mätningen rätt prestanda 2010-1 s2 nederst
Vad får man ut av ett kalibreringsbevis? 2009-6 s4
Grundläggande om kalibrering. (3) Välja kalibreringsutrustning 2009-3 s4
Grundläggande om kalibrering. (2) Blockkalibratorer 2009-2 s4
Grundläggande om kalibrering. (1) Mätfel och mätosäkerhet 2009-1 s4
Dubbelt godkänt för jubilerande laboratorium 2008-3 s3 nederst
Kalibrering med internationell tyngd - ilac. 2008-1 s3 nederst
Nytt huvudinstrument ökar laboratoriets kapacitet 2007-6 s2
Kalibreringens kärna - vänta 2007-4 s3 nederst
Ny mätbrygga för de mest krävande 2007-3 s2
Kalibrering hos kunden under ackreditering 2007-3 s3 nederst
Det nya saltbadet halverar mätosäkerheten 2006-3 s2 nederst
Protokoll på nätet skärper noggrannheten 2006-2 s2
Kalibreringsbevis och -certifikat. Nytta och skillnader 2005-6 s4
Mätprotokollet räddar Pt100 utanför gränsen 2005-5 s4
Standarder sätter gränserna för hur noggrant du kan mäta 2005-3 s4
Kalkylera mätosäkerheten ända ut i processen! 2005-2 s4
Den industriella versionen av fixpunkt 2004-1 s2
Spårbarhet - modeord eller kvalité? 2004-1 s3 nederst
Olika syn på mätosäkerhet i USA och Europa orsakar förvirring 2003-6 s3 nederst
Hjälp vid beräkning av mätosäkerhet 2003-5 s3 nederst
Måste man kalibrera Pt 100? 2003-4 s3
Skalan bestämmer graderna 2006-3 s2
Utred mätosäkerheten. Din egen mätning osäkrast (3) 2003-3 s4
Utred mätosäkerheten. Osäkerhetsbudget för ISO 9000 (2) 2003-2 s4
Kartlägg ditt kalibreringsbad eller ugn 2003-2 s3 nederst
Utred mätosäkerheten först - skaffa utrustningen sedan (1) 2003-1 s4
Kalibrering eller justering? 2003-1 s3 nederst
Ackrediterad eller certifierad? 2002-4 s2
Metoderna för kalibrering utvecklas när fabriken byggs 2002-3 s1
Små fixpunkter fungerar bra 2002-2 s2 nederst
Kalibrering och spårbarhet - blockkalibrator 2001-4 s2
Egenkontroll 2001-3 s3
Blockkalibratorn lömsk felkälla. 2000-5 s4
Certifikat utan värde. Mervärden med ackrediterad kalibrering 1999-5 s2
Se upp för drivande referensgivare 1999-2 s3 nederst
Kalibrering för chimpanser. (John Tavener) 1997-5 s5